Eller, ja, så mega har den kanske inte varit. Men jag har vart fram och tillbaka till Solvalla travbana och besiktigat en häst. Det är nästan lika spännande som det låter. Jag har sökt jobb, lokalvårdare aka. städtant (håll tummarna för att jag få dem, iaf det ena... cash is king)

Jag har även bokat biljetter hem, via nordicsummerfestival där jag är från tisdag till lördag.
Hoppas på att kalmar är som jag lämnade det och att det kommer bli mycket sol, bad, glass och plugga. Tills skolan börjar ;)

Nu ska jag styra mat, tror jag.



ps. varför hittar jag inga heta stövlar? Känner sjukt pepp inför hoodie med zip, lös tisha med typ batman, kort kjol, strumpbyxor, overknees och lite fräsha platta BOOTS. men nej. inga boots till emil. boho :( orka vänta tills alla brats hittat dem... pooey
ds.

Ibland skulle jag behöva en hemlig blogg för tankar man inte bör säga högt. Sånt som inte passar sig i de finare salongerna, eller ens på tjejtoan (and let me tell you, där är ingenting heligt).

Nu är det läggdags, i morgon jag jag orka rena mig från dessa syndens tankar.

Jag har i kväll gjort något jag inte gjort på ganska länge, jag har dränkt mig själv i riktiga chick-flicks. Jag öppnade med Pretty Woman och avslutade med the Devil Wears Prada, två härligt tjejiga och lagom hjärndöda filmer med en gemensam värme och lite moral om att följa sitt hjärta. Ganska fånigt, men aldeles, aldeles underbart!

Jag undrar varför så många tjejer tilltalas av sådan lättja, om det är för att vardagen för många flickor är fylld av en ångest att göra allt så perfekt som möjligt och att det behövs brytas av med nått om någon som klarar motgångarna.  Som att titta på något fint när man mår dåligt, för att hjälpa turen på traven lite.

Eller så är det bara lättare att somna med tron på att ALLT löser sig. Och att kärleken vinner i längden.

Nu var det slut på det djupa, nu ska jag sova.

Det klöser i magen av saknad. ögonen bränner av tårar.
ibland är det fan inte lätt. men så sjukt värt det.

Behöver få höra Din röst, jag vill veta att allt är okej.

sovgott världen.

Eller, ja, jag har fest för mig själv. I skrivande stund firar jag att jag brännt ryggen, har sågspån i näsan och bromsbett på ställen där bromsbett INTE ska vara. Det har alltså varit en bra dag. Och så är det ju bara typ 24 dagar till allt är så där speciellt igen.

Jag är ju inte den som firar utan musik så ur högtalarna strömmar disneyklassiker och jag skrålar med och tackar mina föräldrar för att de bor i obyggden. (jag kan f.ö. inte hålla samma ton som ariel i lilla sjöjungfrun om någon undrade. Men jag tror hon fuskar.)

Nu ska jag styra fläskpannkaka. fast med innerlår. MUMMA.

----------------
Det är väl underbart när en dag flyter förbi och vid summerandet av den kan man bara konstatera att det varit en jäkligt sjysst dag. Solen har lyst, värmen har varit näst intill tropisk och tankarna har uppfört sig som de ska. Love it!

Egentligen tycker jag att det är skitfånigt med låttexter i en blogg, det är så opersonligt på nått sätt, det är oftast bara mellan två personer låten betyder något ändå, eller så är det bara ett plagiat på att nån har berättat för dig hur du känner just nu, men jag ska lägga mina pretto-tankar bakom mig och tillägna min älskade pjkvän (jag är så kär så jag äcklar mig själv ibland, typ som nu) men iallafall, jag vill tillägna honom denna låten för att den är fin och för att det på ett bra sätt förklarar vad jag känner och hur det är att vara ifrån varandra och veta att det är det som gäller om man ska kunna dela en framtid tillsammans. Han kommer alltid vara sjöman och jag kommer göra lord knows what, poängen är väl att jag där emellan vet vem jag mest av allt vill träffa.

You Belong to Me-Jason Wade
See the pyramids around the Nile
Watch the sun rise
From the tropic isle
Just remember darling
All the while
You belong to me
See the market place
In old Algiers
Send me photographs and souvenirs
Just remember
When a dream appears
You belong to me

And I'll be so alone without you
Maybe you'll be lonesome too

Fly the ocean
In a silver plane
See the jungle
When it's wet with rain
Just remember till
You're home again
You belong to me

Oh I'll be so alone without you
Maybe you'll be lonesome too

Fly the ocean
In a silver plane
See the jungle
When it's wet with rain
Just remember till
You're home again
You belong to me
--------------------------

Här är ljudet.



Puss!

Det är väl konstigt hur man ibland får en upplevelse av att det går som en våg av en känsla genom kroppen, var det ångest, rädsla, glädje, kärlek eller lycka? Känslan börjar på nått sätt i bröstkorgen och sprider sim som eld i resten av kroppen, värmen och adrenalinen är nästan paralyserande. Sån har jag kännt mig i dag.

Det är väl konstigt när man är arg på allt fast egentligen vill man bara gråta? Hela världen kollar snett på en och ingenting du gör är värt en suck, allt är äckligt och hatar dig. Hatar dig personligen. Sån har jag kännt mig idag.

Det är väl konstigt när all ork rinner av en som smuts när man duschar? All energi verkar hamna i en pöl på golvet och ingenting blir kvar i kroppen. Alla beslut är en mil höga och verkligheten är komplicerad. Sån har jag kännt mig idag.

Tanken på att jag skulle ha humörsvängningar är fel. Tanken på att människor jag egenligen vill vara stark för, som jag älskar massor och som jag vet har det jobbigt hamnar ivägen för mitt självhat dagar som denna är egentligen det som känns värst. Förlåt. Jag ska säga det till dig personligen också, när jag vågar, för just nu vågar jag inte föråta mig själv för hur självupptagen jag var.



Nu ska jag nog gå och jobba lite på min självkänsla.

För att fullt ut förstå mina aggressioner läs;
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=805965

Artikeln handlar om Anders Eklung, han som våldtog Engla för att sedan mörda henne. Eklund har  dag mött sin dom och den ser ut att bli livstids fängelse. I artikeln står det att läsa "En rättspsykiatrisk undersökning har visat att han inte är allvarligt psykiskt störd, och att han inte heller var det när han begick sina brott." Nä, okej han har ju inte våldagit och mördat en tio årig flicka, och några till, han är helt frisk. (enda fördelen här är att han får ett tyngre straff...)

Det är lite speciellt med det svenska rättsystemet, atingen är du sjuk, och då är det synd om dig som mödat och lemlästat, så dig låser vi inte in så mycket, eller så är du frisk. och ja, då är du ju FRISK dig måste vi nog låsa in lite mer! Friska människor mördar och våldtar inte. Sjuka människor ska kanske inte vandra runt på gatorna om de är kapabla till mord och väldtäkt.


Det finns klipp ur stämningansökan med i artikeln som då ska peka på att herr Eklund har utfört rätt sjukt grova saker;
 "I fallet med Pernilla Hellgren ska Eklund enligt åtalet ha knuffat omkull henne på marken, "tillfogat henne skador i huvudet, satt sig grensle över henne och tagit stryptag om hennes hals, hållit fast henne och tilltvingat sig samlag".

Direkt efter samlaget ska Eklund "uppsåtligen berövat Pernilla Hellgren livet genom att strypa henne"."




För det låter friskt. Tur att han kommer ut snart, livstid i Svea rike är ju som bekant inte så länge. Ibland ligger det ju nära till hands att deportera kräken till länder där de kan straffa folk på riktigt.


//emil

I höst är det ju tänkt att jag ska återgå till livet som student. Inför detta håller ja på att borsta upp mina matematikkunskaper, detta sker hälst på studsmattan under solen med datorn som musikkälla och lite vatten vid sidan av.

Inte så smärtsamt.

Nu ska jag tillbaka til cosinus och tangenser!



pusspuss!

Är det inte konstigt men svunna tider? Med de du känt sedan långt tillbaka, som du är helt övertygad om har glömt dig.
 I took a trip down memory lane, jag har surfat gamla bekantskaper på bortglömda communitys. Sjukt vad en del förändras och andra inte. Många ser precis likadana ut nu som för  åtta år sedan (var tvungen att kontrollräkna tre ggr. att tiden går så fort!)

Det jag förundras mest över är endå de som i dag ser ut som det de hånade andra för då (glasögon, svarta kläder, tjocka, smala... you name it) Är det så att det verkligen var avundsjuka som sporrade dem till att vara dumma för så många år sedan eller är det solidaritet från deras sida, att de klär sig i dag som du gjorde då just för att de inte har glömt?

Eller är det bara jag som hatar mitt förföutna och är övertygad om att det hatar mig tillbaka?

Hej hallå bloggen!

Jag har funderat på en sak, nämnligen semestertider. I Sverige i dag på 2000-telet har vi kvar känslan av att alla MÅSTE gå på semester på sommaren. Industrisemester altså. Detta gör att folk inte är på sina jobb i två-tre-fyra veckor i mitten av sommaren, underbart för dem lite jobbigare för den delen av sverige som inte sörplar frozen margaritas i hängmattan. Men en enorm eloge till de som faktiskt håller sverige flytande, sin semester till trots. Anette Strömqvist på GUC (mitt gamla gymnasium) är en av dem, hon har semester men jour för frågor. Hon är bra som fasen! utan henne hade jag fått et nervöst sammanbrott! Det samma gäller studentcentrum på Högskolan I Kalmar, magiskt trevliga människor.

Fan vad jag gillar bra och serviceinriktade människor!

-------------
Nått som inte är lika underbart är knä knö-hunden i sängen på nätterna. men hon är söt.

Molly-love

Tankarna snurrar, sömnen vill inte komma, det är varmt, det är trångt.

tack för att det finns musik

och photoshop.


puss, nu ska jag sova.

Jag var på blixtvisit i Kalmar i går kväll och i morse, detta resulterade bland annat i att jag fick se lill-henke i sitt esse, en ganska dragen stor-henke och en lyrisk Strand. Gött sällskap :)

Mitt mål med visiten var dock att nu i morse titta på en lägenhet :) en lägenhet som ser ut att bli mitt och marcus hem från den 1a aug, kontrakt är inte skrivet ännu, men det borde vara på g. Hurra!! (I'm dooing my we-have-an-appartment-and-not-a-shoe-box-dance) Så nu der det ut som att jag tillsammans med mitt stora L <3 ska bli bosatta på Kvarnholmen (yay) Östra Sjögatan-here we come!


Har även pillat lite med bloggen :) lövly. eller eh, i hav no life

"och istället för fyra ton lök fick de en halv katt?"


Jag har fått mina asociationsbanor ifrågasatta. Jag vet inte om det känns bra ännu, det kom från en ganska fnissig pojkvän, så helt fel var det ju inte.

I dag skiner solen fram mellan de stålgråa molnen som hotar me sin nederbörd, håller tummarna att nederbörden håller dig där den är, på typ tvåtusen meters höjd, det ligger hö på slag. Orosmoln.

I dag är det dock mer än solen som skiner, livet glimmrar och strålar på ett inspirerande sätt, antagningsbeskeden ska ha kommit (mitt är dock lika frånvarande som regnet, pepparpeppar, men jag lever i tron om att jag kom in, det är lättast så. Det är den 13e juli, i morgon fyller min 7åriga lilasyster 18 (hur paradoxalt det nu känns) men jag är helt övertygad om att vi fortfarande är 7 respektive 10 och sitter på det gula golvet i hallen i vårat dåvarande hem, och bygger LEGO. Det var media-truckar och bilar modell större. Fan va ballt. Those days are long gone, Anna drog på tågluff i går, hon ska ut i världen och göra dumma saker till slutet av augusti. Mycket bra val. Den enda valen jag har i mitt liv är mig egen person, som jag nu ska frakta ut för att klyva ved, oh happy day!

I går gjorde jag något jag inte gjort på länge, jag var på Birger Jarl i Uppsala, detta mecka för kort-kort-KORTA kjolar, artonåringar som tror de har pappas plastkort och de som inte vill gå till den enda andra nattklubben (som tydligen är sjukt sunkig). Dejten för kvällen var Sanne och vi svängde våra lurviga på dansgolvet och köpte alkoholfria drinkar i baren. Något jag slogs av var hur olika killar och tjejer klär sig när de går ut. Det fanns två stereotyper; killarna klädde sig för att visa att de hade cash, tjejerna för att visa.. eh... ALLT! I swear to god, jag har aldrig sett så korta klänningar på så fulla artonåringar. De flesta av oss har väl varit där nån gång, men va fan, det var en brud som satte sig på en soffa framför sanne och mig och jag kan ju berrätta att hon hade svarta bommulstrosor, kvällen till ära.

Helt sjukt, lite får man kanske lämna åt fantasin, eller?  Det bästa är brudarna som i kombo med jättekorta kjolar har stans högsta stilettklackar till, det är säkert snyggt, och de flesta hade kropparna att bära upp det, men långt ifrån klassen att få det att se nått annat än billigt ut. Typiskt synd, men nu ska jag sluta racka ner på mina "medsystrar" och, jag vet inte.

Nu är det frukost hur som helst.

På två veckor hinner det hända sjuka mängder saker. Lättast att rada upp dem i pungtform
•Jag fick inte jobbet på O'learys (VI (ja, du med) bojkottar dem från och med nu.)
•Jag är  Uppsala (flög hem efter jobb-missen)
•jag har uppenbarligen en skev uppfattning om vad som är myckt för här sitter jag med en lista som är så kort att den knappt räknas som lista.

Hur som helst är det chill att vara mambo :)

Nu ska jag tänka på kärleken som är till sjöss och sen sova!

good night world!