Annandag jul

Annandagen, en annan dag?

I dag är det den 26e december, jag ligger på golvet i mitt gamla sovrum och gör fysikuppgifter, något omotiverad. Mellandagsrean har öppnat sitt sedvanliga kaos och jag är på något sätt lycklig att jag inte är där. Men samtidigt, money makes the world go round.

Jag är mest trött och kall, längtar hem mer än nödvändigt och har allmän panik inför framtiden. Min tre år yngre lillasyster har bättre koll på livet än vad jag har, det känns sådär om jag ska vara allvarlig.

Nu är det kisspaus, sen ska jag tillbaka tlll min fysik. Hu.


God Jul!

Dagens hatobjekt
Fysik, mass-sms, och människor som spammar alla på facebook med likadana julhälsningar.

Mitt liv

Mitt liv består för tillfället av att se så många avsnitt som möjligt av "My Super Sweet 16" på mtv, så jääävla underbart. Det handlar om bortskämda ungar till snusktigt rika förälldrar som firar sin sextonde födelsedag med mer pengar än jag spenderar på ett år, eller ett liv.

helt underbart, det är som att bada i godis, snuskig motbjudande. Men så oemotståndligt.


sjukt. nu ska jag jobba.


snart är det jul!
puss!

"My sources say Yes"

Jag har en fundering, en tanke om min framtid lite sådär i det närmsta, som för visso skulle förändra allt, men som känns spännande och nästan möjlig. Det skulle säkra endel men sätta andra saker på spel.

Hur vet man vad som är rätt beslut? Är det rätt att satsa och kanske se det gå åt helvete? Är det rätt att spela säkert men fegt och undra hur det skulle sett ut annars? Om en chans finns framför mina ögon och jag säger nej, är jag feg då? Eller är jag smart för att jag safe-ar och tänker ta det säkra framför det osäkra.

Jag vill ju inte att historien ska upprepa dig? Jag känner mig själv så pass väl att jag vet vad min största svaghet är, men samtidigt vet jag vad min största styrka är, men orkar jag? Gör jag verkligen det? Och om jag inte når enda fram, pallar jag fallet? Men det vore onekligen spännande 17 månader. Om.


Friskt vågat hälften vunnet eller?


10 månader.

I dag är det tio månader sedan Marcus och jag bestämde att vi faktiskt var tillsammans. på riktigt. Sjukt bra 10 månader.

Nu; kemi. ah! sju min och inte klar! ojoj kan bli jobbigt. klart jag fastnar i bloggen! hihi

puss!

puh

det är lite mycket nu...

Motgångar i all ära, men ibland känns det som om världen skulle kunna tagga ned lite.

RSS 2.0