"My sources say Yes"
Hur vet man vad som är rätt beslut? Är det rätt att satsa och kanske se det gå åt helvete? Är det rätt att spela säkert men fegt och undra hur det skulle sett ut annars? Om en chans finns framför mina ögon och jag säger nej, är jag feg då? Eller är jag smart för att jag safe-ar och tänker ta det säkra framför det osäkra.
Jag vill ju inte att historien ska upprepa dig? Jag känner mig själv så pass väl att jag vet vad min största svaghet är, men samtidigt vet jag vad min största styrka är, men orkar jag? Gör jag verkligen det? Och om jag inte når enda fram, pallar jag fallet? Men det vore onekligen spännande 17 månader. Om.
Friskt vågat hälften vunnet eller?
vad funderar du nu på din filur?
okej emil nu ska vi snacka allvar. du är ung, du har många år på dig att göra fel för att sen göra rätt om det är fel beslut men att vara så ung som du är och redan ångra att man inte vågade är absurt. du vågar går det så har du vågat och det är helt fantastiskt roligt och misslyckar du så tar du det då. men den stora frågan är vad DU vill göra, det kanske är så att du behöver få leva ett "safe" liv och då ska du göra det (hahah, Lisa bestämmer) det är svårt att ta beslut och man kan aldrig veta om det kommer bli bra men satsar man inget vinner man inte heller och det är värt att fundera på! okej lång kommentar men sånt här är viktigt. jag är intuitiv och gör ofta sånt jag får sota för sen men så mycket som man lär sig av det gör att jag inte skulle vilja göra mer rätt för någonting i världen.
OKEJ. puss
Do it babe!
Jag tror på dig. I alla lägen.
Precis som Lisa skrev så är det värt att misslyckas ibland, eftersom det innebär att man ändå vågade ta steget och chansa. Dessutom så finns det alltid en chans att man faktiskt lyckas (något som kan vara minst lika skrämmande i sig)och tänk vad roligt det blir då! Du är ju amerikan min vän, använd din medfödda gen för självförtroende ;-) Puss <3
