Sitter på hotellrummet, blickar ut över fjorden. På andra sidan lyser tusen lampor som speglar sig i vattnet. Den stilla nattluften har lagt sig över staden och hade det inte varit kallt så hade det kännts nästan exotiskt. Men det är kallt. Riktigt kallt, snön ligger tung på de annars inbjudande bryggorna och promenaden längs vattnet är nu mer lik pistarna i åre än en glassig riviera. Välkommen till Tønsberg. Välkommen tillbaka till vintern.

Jag lämnade Kalmar Fredag den 13:e, 05.00 stog det på biljetten och även om SJ sin vana trogen var tunget att krångla så rullade jag ut från stationen inte mycket därefter. Tårarna brände i ögonen efter ett långt och sorgligt hejdå till världens bästa. Dryga veckan ifrån varandra kanske inte låter som så länge, men det är ju mer än så, det är varannan vecka fram till mitten av maj och då är det hejdå till i September. Vet inte om det finns så många tårar som jag tror jag kommer behöva vid det hejdået.

Men nu är jag här, Tønsberg, Norge. De som undrar vart det ligger kan använda google, lite fantasi får man ha. Mitt andra pass själv börjar om 35 minuter och det börjar bli dags att byta om och plocka i ordning allt.

Jag vandrade runt på FaceBook lite innan och är förvånad över hur många från mitt gamla högstadie som fortfarande umgås aktivt och bor med varandra, renoverar hus de nyligen köpt och klämmer fram barn. Det kanske är jag som är konstig, men hus och barn är ju ett tiotal år in i framtiden känns det som, hus och lån kanse inte riktigt så långt bort, men nära är det ju fasen inte. Jag är mest nöjd att jag har en inkomst för tillfället, plander för sommaren och någon att sakna medan jag är där.

Nu är det dags för jobb. Känner att det kommer bli jobbigt att vara vaken i natt, hade gjort mycket för att få lägga mig och sova. Menmen, bara några nätter kvar, sen är det fritt.

Pusspuss!