Det är konstigt hur det kan göra fysiskt ont att behöva säga hejdå. hur en människa kan finnas i hjärtat så djupt att det inte går att förstå ett liv utan den. och att inse att de kommande tre månaderna kommer bli just det, ett liv utan varandra. Jag har konstant gråten i halsen och känner mig så labil och ensamare än jag någonsin gjort. skulle ge allt för att få höra min underbarastes röst, om än för bara några minuter. att få en kram eller bara få hålla handen.

Jag hoppas att det blir lättare för jag överlever inte annars. helt ärligt, mitt hjärta kommer sluta fungera!


//emilia