Lov-syndromet
Nu ska jag be dej att minnas, minnas tillbaka ett decennium ungefär. Det är sommar, det har nästan hunnit bli Juli. Vattnet har varit bedvänligt i drygt en vecka, kvällarna är sådär ljusa så det är nästan fånigt. De som bott på landet vet att det snart är dags att slå hö, en välbehaglig doft av torrt gräs och något annat, något hemligt leta,r sej in i näsan på dej. Du har änligten användning för cykeln du fick i julklapp och vad är mer frihet än att cykla? Ända tills du cyklar omkull och skrapar upp både händer och knän. Om jag stannar dej här, mitt i ditt tio veckor långa sommarlov och frågar dej var det är för veckodag, vad svarar du då?
Det ultimata lovet är en tidlös massa av lugna och lediga dagar. Begrepp som måndagsångest och akademisk kvart
är långt borta.
Ungefär där är jag i dag. I går kväll försökte jag komma på vad det var för veckodag i dag, jag kom hem på en tisdag, som kändes som en måndag. Var på middag tisdag kväll, det hade kunnat vara torsdag. Vaknade torsdag morgon, trodde det var fredag, gick och la mej, trodde det var onsdag. Vaknade i morse, kollade tidningens hörn, läste Fredag 21 December 2007. Det är idag. Vilken förvirring. Jag vill se det som att jag är lugn och avslappnad, men jag misstänker att det är jag som är obotligt snurrig.
Hur eller hur. Jag börjar sakna mitt Kalmar. Saknar en kram från någon som vill ha en tillbaka. Saknar att ödsla tid på meningslöst arbete. Jag vill kunna promenera med Per runt långviken mitt i natten och kolla på konstiga optiska fenomen. Fast det är ganska skönt att vara hemma med.
I dag är det tre dagar kvar till julafton, det enda snöliknande som finns är tre cm frost (det är sjukt fuktigt i luften). Det är inte mer än 8 minus och jag kan inte hitta ljusslingan till utegranen. Mes-julstämning.
I morgon kommer moster Louise hit, inkl. kusin och man. Då ska vi ta in en gran det brukar föra med sig lite mer julstämning. Hoppas jag.
Snatr ska jag ta en långplomenad med hundarna, sen ska jag plugga. Men först ska vi introducera något nytt i bloggen HEDERSOMNÄMNANDE!
Dagens hedersomnämnande kommer gå till någon speciell som förtjänar att stå i rampljuset antingen för att de gjort något bra eller något ovanligt korkat, eller för att de bara är den.
Dagens hedersomnämnande går till (trumvirvel) Tomas! (bo-bom-kish!)
varför fick ahan det och inte du? Jo, för att Tomas har namnsdag i dag. Grattis.
DANSEN!
namnsdagsbarn----->
nu ska jag sluta.
häddå
Det ultimata lovet är en tidlös massa av lugna och lediga dagar. Begrepp som måndagsångest och akademisk kvart
är långt borta.
Ungefär där är jag i dag. I går kväll försökte jag komma på vad det var för veckodag i dag, jag kom hem på en tisdag, som kändes som en måndag. Var på middag tisdag kväll, det hade kunnat vara torsdag. Vaknade torsdag morgon, trodde det var fredag, gick och la mej, trodde det var onsdag. Vaknade i morse, kollade tidningens hörn, läste Fredag 21 December 2007. Det är idag. Vilken förvirring. Jag vill se det som att jag är lugn och avslappnad, men jag misstänker att det är jag som är obotligt snurrig.
Hur eller hur. Jag börjar sakna mitt Kalmar. Saknar en kram från någon som vill ha en tillbaka. Saknar att ödsla tid på meningslöst arbete. Jag vill kunna promenera med Per runt långviken mitt i natten och kolla på konstiga optiska fenomen. Fast det är ganska skönt att vara hemma med.
I dag är det tre dagar kvar till julafton, det enda snöliknande som finns är tre cm frost (det är sjukt fuktigt i luften). Det är inte mer än 8 minus och jag kan inte hitta ljusslingan till utegranen. Mes-julstämning.
I morgon kommer moster Louise hit, inkl. kusin och man. Då ska vi ta in en gran det brukar föra med sig lite mer julstämning. Hoppas jag.
Snatr ska jag ta en långplomenad med hundarna, sen ska jag plugga. Men först ska vi introducera något nytt i bloggen HEDERSOMNÄMNANDE!
Dagens hedersomnämnande kommer gå till någon speciell som förtjänar att stå i rampljuset antingen för att de gjort något bra eller något ovanligt korkat, eller för att de bara är den.
Dagens hedersomnämnande går till (trumvirvel) Tomas! (bo-bom-kish!)
varför fick ahan det och inte du? Jo, för att Tomas har namnsdag i dag. Grattis.
DANSEN!
namnsdagsbarn----->

nu ska jag sluta.
häddå
Kommentarer
Trackback