Klockan har slagit 3 och jag ska kolla på Tim Burtons The Night Before Christmas, underbar film! Till sällskap har jag kornmokex! Underbar skapelse, nästan lika bra som Nugatti! Ett minus på jobbet, de har bytt nugatti på tub mot nugatti på burg, inte alls lika lätt ut förnekelsesynpunkt. aja. nu; film.

puss!

jäkla snurr det är nu! är tillbaka i tönsberg, vem vet hur länge, ska till mamma och pappa över påsk, mer än så vet jag inte. saknar min darling så jag blir knäpp! lackar på så kallade kompisar som inte bryr sig, inte för att de borde utan för att de bara inte verkar fatta. menmen, har inte plats i mitt liv för dem ändå. :)

Ska ha andra nattpasset av sju i natt, känns ok. börjar få slut på film att titta på bara :S behöver köpa mig lite sitcom säsonger på dvd. och typ sagan om ringen extended delux. annars kommer jag bli knäpp. Kanske ska skafa en sån film-prenumeration? hmm verkar inte värt. 249/mån. för att ha tre filmer hemma samtidigt, men jag kommer ju inte riktigt kunna se mer än sex filmer i månaden vilket blir 41:-/film. hmm, tål att tänkas på.

nu ska jag försöka jaga rätt på min karl på skype!

puss!

Just nu är det lite mycket, därav blogg-bristen. Mitt jobb till att börja med, lite för bra för att vara sant, och nu verkar det ha skitit sig, hon jag vickade för (som enligt min chef skulle vara långtidssjukskriven) dök upp nu lagom till min andra jobbvecka. Typiskt öken. Har jagat min chef för frågor och svar i två dagar, inget svar där inte. Typiskt öken. Sen är det så att Marcus och jag inte fått överta kontraktet på våran lägenhet och alltså måste flytta till sommaren. Det innebär magasinera allt skit till i september och hoppas på en soft boplats. Men soft boplats verkar omöjligt.

puh. Allt känns bara lite sådär motsträvigt.

plus att vi måste till MAXI. Jäkla öken.

bränn alla former av vikthets! DET FINNS NOUGAT PÅ TUB!

Jävlar vad här ska svullas! OCH det är inte sån äcklig blaskig nougat, nej, den är krämig och har en fyllig smak med en rund efter ton. Ljuvligt.

Sitter på hotellrummet, blickar ut över fjorden. På andra sidan lyser tusen lampor som speglar sig i vattnet. Den stilla nattluften har lagt sig över staden och hade det inte varit kallt så hade det kännts nästan exotiskt. Men det är kallt. Riktigt kallt, snön ligger tung på de annars inbjudande bryggorna och promenaden längs vattnet är nu mer lik pistarna i åre än en glassig riviera. Välkommen till Tønsberg. Välkommen tillbaka till vintern.

Jag lämnade Kalmar Fredag den 13:e, 05.00 stog det på biljetten och även om SJ sin vana trogen var tunget att krångla så rullade jag ut från stationen inte mycket därefter. Tårarna brände i ögonen efter ett långt och sorgligt hejdå till världens bästa. Dryga veckan ifrån varandra kanske inte låter som så länge, men det är ju mer än så, det är varannan vecka fram till mitten av maj och då är det hejdå till i September. Vet inte om det finns så många tårar som jag tror jag kommer behöva vid det hejdået.

Men nu är jag här, Tønsberg, Norge. De som undrar vart det ligger kan använda google, lite fantasi får man ha. Mitt andra pass själv börjar om 35 minuter och det börjar bli dags att byta om och plocka i ordning allt.

Jag vandrade runt på FaceBook lite innan och är förvånad över hur många från mitt gamla högstadie som fortfarande umgås aktivt och bor med varandra, renoverar hus de nyligen köpt och klämmer fram barn. Det kanske är jag som är konstig, men hus och barn är ju ett tiotal år in i framtiden känns det som, hus och lån kanse inte riktigt så långt bort, men nära är det ju fasen inte. Jag är mest nöjd att jag har en inkomst för tillfället, plander för sommaren och någon att sakna medan jag är där.

Nu är det dags för jobb. Känner att det kommer bli jobbigt att vara vaken i natt, hade gjort mycket för att få lägga mig och sova. Menmen, bara några nätter kvar, sen är det fritt.

Pusspuss!

Jo, i dag när jag satt på MSN och funderade på vart mitt liv är på väg, så får jag ett msn-meddelande från Frida. "tja, du vill inte ha jobb?" "eh, jo det kan jag väl ta om du har ett över" svarade jag. Och nu, tre timmar senare, sitter jag med ett jobb på ett hotell i Tønsberg. Åker på fredag, jobbar jämna veckor, däremellan är jag i kalmar som vanligt.

puh, nu ska jag nog andas lite.

-----------
Det var i typ torsdags, nu är det Lördag och jag sitter i en ENORM soffa hos frida och spanar in en karta över stan.

Staden jag är i Heter Tønsberg och den är från medeltiden, gatorna är "bevarade" sedan dess och som ni kanske ser (om än lite dåligt)  att det är ett jävla virrvarr med gator och gränder. De som känner mig vet att det kan bli kul när jag ska försöka hitta... Men det blir nog bra.

Att ta tag i i dag är prio ett bostad, Fridas soffa är najs, men en jättebra permanent lösning. Ska träffa Isabelle på hotellet snart, ska kolla med henne vad hon tror. Annars, ett tält i parken? (det är f.ö. typ en meter snö) En igloo hade nig funkat bättre. Aja, ska mumsa i mig mitt frukost-päron och försöka tvinga Armand (fridas beau) att visa mig vart jag ska.


//emilia

påbörjar detta städninga projekt, jag vet inte om det är moviationen det är fel på men jag tycks inte kunna bestämma mig och sedan genomföra, nu är det ju ett ganska långsiktigt projekt, men ändå. Har till Juni på mig. Håll tummarna! Om jag får vara frisk och så så ska jag klara minst tre om inte fyra dagar i veckan. Jag gillar det ju. :) i kväll är det tio i sju som gäller. Puhpuh.


Nu; städatvätta.

puh, saftig ångest, magsår(?) och kräk-känsla... hurraa!!!

Puh, dagarna går så fort att jag knappt hinner tänka! KARMA nu på onsdag, hoppas det går vägen!  Annars är det tränaträna som gäller, har massa träningsvärk, men i morgon blir det nog lite simma ändå :) Ska jobba kåren i kväll så det blir ju en sorts motionsrunda med :)

Annars?
Jo var förbannad som ett jag vet inte vad i går, gamla 'vänner' som ena sekunden skiter i att man finns för att sedan bli förbannade när man ger tillbaka med samma mynt, 'vänner' som tror att man kan släta över saker med ett "vi får ringas älskling". Att det ska vara så jävla svårt att ringa för att man bryr sig!? Inte bara för att man behöver nått.
Äh, det får vara som det är, är mest sårad för att det blir så.

Nu ska jag ner till kåren.



Puss!

Har precis tuggat i mig lite tagiatellepasta, en veggiebiff med lite pesto över, mumma säger jag bara! I mitt nya nyttigare liv äter jag inte sådant som korv, ketchup eller annat snusk.
.
Ska väl ta mig till gymet en veva i dag.

Kan inte fatta att det redan är onsdag, dagarnaa bara flyger förbi. Helt stört.


Nu: postlunchkoma.

I dag har jag plockat ut det jag hoppas var den onda orsaken till mina ökade fettreserver (onda p-stav) ska tugga Neovletta i stället och ger mig själv typ två dar innan jag glömt första pillret! Undrar hur man bäst ska komma ihåg, tejpa fast på bardumsspegeln? Larmpåminnelse på mobilen? Bådeock?

aja, ska ta mitt snart mindre feta as till gymet!

pusskram!

All ångest på en gång. Puh. nu är det jobbigt.

Tar mig en pauspaus.

Ska snart spurta iväg till bibblan på möte, ska plocka ihopa sakerna jag ska ha me mig bara. Jäkla massa saker. Ska effektivisera mig eftermiddag hade jag tänkt. :)

Är lite förslappad och har fastnat i soffan. Dumt emilia, dumt.

Jobbade kåren i lördags, underbart roligt! Fattar inte varför inte fler vill vara med och jobba, det är verkligen sjukt roligt. Jag hade velat se fem nya varje kväll!! Det är så svårt att få folk att inse att bara för att vi jobbar utan län inte jobbar gratis, man jobbar ju på något sätt för möjligheten att kunna gå ut och festa nästa helg... Om alla hade jobbat en kväll hade det aldrig varit svårt att hitta jobbare.

Krogutbudet i Kalmar är ju som det är och jag vill bara poängtera att den bästa nattklubben i stan drivs av ideella studenter på deras fritid. Sjukt ballt.

Träffade en av mina 6 läsare i baren! Det var roligt.  Mer sånt!

HU! hade velat sova i hunda år till!  I kväll får det bli sängen tidigare!

Nu; spurt!

Dagens: Våren gör sig påminnd med soliga strålar, jag är för glad för bitterhet!

puss!

Så änge seddan var det Marcus och jag bestämde oss för att det var vi. Ett sjukt bra år har gått förbi, och fort har det gått.


sjukt glad är jag.

Det är nog det svåraste med förhållanden skulle jag vilja påså. Att kunna förlåta att någon misstolkar och sårar, det behöver inte vara ett amoröst förhållande, det kan vara vänner som inte vinkar, när de vet att du ser, någon som inte svarar trots att de lovat. Eller så enkelt som att anta att bara för att något är sagt så är det okej att göra lite hur och när som.

I dag har inte varit en lätt dag, i morgse smsade mamma och sa att de tog bort våran gamla hund, Kinta, sjukt sorgligt. Jag tål inte att tänka på djur som dör, fråga min inte varför, men alla artiklar och bilder på döda djur, speciellt hundar, får mitt hjärta att gråta blod. Så ni kan kanske tänka er floden av tårar jag gråtit över min älskade hund i dag, minsta tanke gör att ögonen tårfylls.  Galet egentligen, hur sorg uttrycks genom tårar, det är ju inte direkt logiskt.

Sen har dagen mest inte blivit bra, med undantag för lite ab's träning och bad med Heppelhuren, tobbe och gubben. Det var dagens ljuspunkt. Det och underbaraste Sannes förståelse och kärleken jag känner för och av henne trots att vi nästan aldrig hörs. Det är svårt att hitta någon som kan förstå en som en riktigt gammal vän. Massa kärlek till dig vännis! :)

Nu ska jag gå och hälsa på marcus på sjukan, sen ska jag sova och peppa inför tvättiden kl 08.00 i morgon. Inte så jag skrattar.

Puss!!

Det kommer för den bekante inte som en överraskning när jag avslöjar att jag har humörsvängningar.
Och det är inte lite heller.
Just nu är det upp. (kan inte riktigt minnas varför...) hehe.

aja, ska packa träningsväskan och bege mig till gymet!

pusspuss!

i dag är jag så opeppad att jag orkar inte ens tänka på det. Lättast just nu vore att få krypa ner i sängen och låtsas som om världen utanför inte finns. För tillfället slåss jag mot femtioelva olika sorters ångest och vill mest ingenting, eller iallafall så lite som möjligt.
Apati minimerar mängden fel jag gör. Det måste vara ett bra sätt att hantera världen på.

ingen ide att deppa ner sig totalt. Men inte fasen blir det bättre av att försöka låtsas som det inte finns, ignoring 1.01.

Det låter som om det regnat i natt, det plaskar om bilarnas däck, kan inte påstå att det ökar min vilja att ge mig i kast med vardagen.


De som påstår att man ska bli glad av att träna måste ha ätit fel svamp till frukost, för det är lögn.

De få och ganska sporadiska försök jag gör av att ta mig någonstans slutar mest i ångest över att allting tar sådan tid. Ingenting verkar finnas nu, allt börjar i sommar, och vart jag är då känns obekant och ganska skrämmande.




Det deppigaste är att bilden är tagen på sommaren... ironin går inte att missa.

I dag är en ond dag. En sån där dag när ångesten ligger och smyger i hörnen tillsammans med gårdagens tröja och en bortglömd strumpa. Sakerna att göra uppgår till tusen, viljan att ta tag i dem är mindre än noll. Andnöden av att inte ha gjort dem är påträngade.

Jag är arg, stressad, ledsen och *****. Det sista har jag ju ändå försökt göra något åt, men tydligen tar det tid. Vad vet jag.

jag är lite sugen på att påbörja ett litet projekt. meeen jag får se hur kul det är i morgon. Det är ju så mycket som vill bli gjort.


Jag saknar sommaren, jag saknar värmen, jag saknar långa promenader vid stensö där det obehagligaste som händer är att man stoppar tårna i lite för kallt vatten.


Ta mig tillbaka

Ibland är det konsigt hur annars fullt friska människor söker sig till olycka, hur man inte kan låta bli att läsa en ångestframkallande artikel eller hur det är svårt att hålla tassarna borta från smutsig information du egentligen inte vill veta.

Den självdestruktiva sidan av människan är nog den mest farsinerande... och motbjudande.

Helt sjukt, i dag la en gammal klasskompis till mig upp gamla klassfoton från lekis till 9an (i små städer går man i samma klass Lääääääääänge...) lite kul men mest jobbigt. Hur eller hur så är det intressant att se vad det blivit av alla. En på den tiden soft snubbe har tydligen gått bort (han hade då epilepsi, vet inte om det var det) kom lite sådär paff, jag är fortfarande lite berörd av det. Sen visade det sig att det i min klass på lekis gick en Soran. Soran har jag inget som helst minne av, men har har tydligen vuxit up och blivit Soran Ismail. Jag borde få minst tio kändispoäng.

Men det fick mig att tänka på hur sjukt spexigt det är vart alla tar vägen, inte konstigt att det är lätt att få ångest över livet och framtiden. Det kan verkligen gå hur som.

Men ialla fall, tack för the re-hash!

puss!